Bäst i rasen!

Årets sista utställning gick bra! Det var sex stycken ACD anmälda, och tyvärr var det två som inte dök upp. Självklart var min halvbror där, som vann över mig i Danmark, men den här gången var det min tur!

Jag gick in och vann mot tiken också, och sen fick jag vänta i evinnerliga tider till finalen. Jag passade på att besöka vår rasmonter och sova lite medan folk kollade. Jag borde kanske ha varit mer social, men jag orkade helt enkelt inte.

Finalen gick som vanligt. Vi gick in och sen gick vi ut igen. Men det spelar ingen roll - jag är jättenöjd med dagen. Jag fick också en ny kompis för matte skaffade sig en liten ACD-mjukis. Hon kunde inte låta bli, för hur ofta ser man sådana?

Framsteg

Vi gör framsteg! Här om dagen var vi på Väsby BK och tränade. Det går så bra! Det är bara matte som klantar sig hela tiden, men jag tränar henne. Hon lärde sig till exempel att jag inte alls är som min labradorbror, som inte ser sig om alls utan springer direkt ut till targets. Jag vill ha något att hänga upp det hela på. Nästa gång ska vi ta med oss konerna.

Fjärren blir bara bättre, om matte bara kunde lära sig att säga kommandon likadant varje gång. Jag gör ju bara som hon säger.

Matte har varit på föreläsning i tävlingspsykologi. Nu måste vi sätta upp några mål; långsiktiga, kortsiktiga och barriärbrytande.

Hoppfullt

Igår for vi äntligen till den lokala brukshundklubben och lekte. Egentligen tyckte jag att det var onödigt att ta bilen. Jag kunde ha tänkt mig att springa bredvid cykeln, men matte skulle släpa med sig apportbockar, bollar och targets. Jag tyckte nog att det viktigaste att ha med var korvbitarna.

Det var en ny polare där, schäferspolingen Quaxe. Himla trevlig prick. Klart man blir lite nyfiken, men han var nog mer nyfiken än jag. Vi lekte efter träningen och han är till och med snabbare än jag!

Fritt följ, läggande under gång, apportering, inkallning - när matte är i farten är det ingen hejd på vad man ska göra. Det gick faktiskt bra och jag såg till att överträffa hennes förväntningar. Jag tror att hon var mest nöjd med tvåans hopp, för jag har verkligen inte tränat det särskilt ofta. Det är bara så kul att hoppa!

Lydnad

Jag har varit upptagen med lydnadsträning, så jag har inte uppdaterat sidan på ett tag. Min matte har fått tokfnatt och tydligen tänkt att jag ska tävla lydnad så småningom. Det är ganska kul - man får ju korv!

Igår började vi på fjärren och jag måste tillstå att det är ganska bra att det ligger en korvbit bakom mig. Det var kanske lite knepigt i början, men sen såg jag ju att matte dessutom ger mig handtecken, och signalkänslig som jag är, glömde jag korven. Tills klicket kom, vill säga.

Ettans grejer kommer jag ju ihåg sen valpstadiet, men matte var ju ändå tvungen att kolla om jag kunde hålla i apporten de där fem sekunderna man ska. Gick hur bra som helst, faktiskt.

Jag misstänker att matte kommer att montera lydnadshindret i helgen och damma av konerna.

Trött och sliten...

Två timmar från Stockholm. Det ska bli skönt att komma hem. Inte nog med att jag är trött. Matte tänkte inte på att jag behövde mat eftersom vi kommer hem sent. Jag har stillat hungern med några korvar och lite pommes, men det är ju inget för en kvadrupelchampion. Nej, en liten oxfilé hade suttit fint.

Det gick skapligt idag också. Min brorsa, Genius, vann så klart. Sen gick min matte in med en annan hund i ringen och fick en massa priser. Jag låg och halvslumrade, tyckte det var helt i sin ordning. Jag hade ju redan hälsat på domaren.

Det är väldigt många hundar på tåget. En dam har fyra små ryska toy terrier i en bur. En cocker ligger framför och en border collie bakom. Jag försöker ta det kallt, som vanligt. Även om jag fick leka tror jag kanske inte att alla skulle uppskatta det. Det ska bli kul att komma hem och brottas med Huggy, min labradorbror.

Dansk, nordisk och internationell champion!

Idag har jag ätit väldigt mycket korv, eller pölse som danskarna säger. Först fick jag en tablett i en prinskorv för annars får man inte åka hem. Det var inga problem, tyckte jag, men andra i veterinärkön tyckte att det var ett övergrepp. Avmaskning, kallas det visst.

Sen var det sånt där roligt vänstervarv där man får korv utan att göra något alls. Den vänlige mannen i kostym gav matte ett antal färgglada band och sen fick jag ännu mer korv!

Jag fick några nya titlar; dansk, nordisk och internationell champion. Men nu orkar jag inte skriva mer, för jag har släpat på mina packväskor över halva Köpenhamn. Folk ler och tycker att jag är söt och så får jag ännu mer korv av min matte...GÄSP...som sitter bredvid mig i baren och...

På väg

Vilken dag! Jag är nu på väg! Tåget är inte jätteintressant för en hund, men katten bakom är kul.

Vi kommer ner i eftermiddag och då tänkte jag se om det inte finns någon trevlig uteservering.

Mot Köpenhamn!

Matte har pratat om den här resan i flera månader och nu börjar det dra ihop sig! På fredag bär det av mot Köpenhamn. Jag ska åka tåg för första gången. Jag har förstås åkt pendeltåg, men jag tror inte att det räknas.

Jo, jag ska på utställning i Köpenhamn, en stor grej. Det kan bli ganska spännande. Jag har tvingat ut matte både på cykel och promenad med packväskor för man vill ju se vältränad ut.

Det ska bli kul att komma iväg!

Utställning i Vallentuna

Igår var det utställning i Vallentuna och Cobbe blev bäst i rasen. Vi stannade till finalen, men där gick det som väntat, dvs ingen placering i gruppen.

Jag måste säga att det var ett bra arrangemang av Stockholms Kennelklubb. Jag var lite fundersam på huruvida Vallentuna flygfält skulle vara en bra plats för ett så stort arrangemang, men det fungerade väldigt bra. Det var stora ringar, och mycket plats mellan ringarna. Finalerna drog ut på tiden, men det var inte så underligt med tanke på att det var en så stor utställning med alla grupper på samma dag.

Vi hade också lite tur med vädret. Lördagen ösregnade det i Vallentuna men det hade hunnit torka upp och hela dagen var det riktigt fint.

Mitt första inlägg!

Det där var ju inte så svårt. Några klick och så är man igång!